Varför så svårt

av Anne Skåner den 11 november, 2012

i Berättelser, Skrivarverkstad Sthlm

Jag har varit nykter nu i snart tre år,och allt har varit bra på nästan alla fronter. Självklart går livet upp och ner, även för mej. Jag och min man har ordnat till vårat hem så det är mysigt och hemtrevligt. Vi har våra fåglar, närmare bestämt fyra stycken, cocco chanel, gucci, dior och armani. Vi trivs i allmänhet med livet.

För sex månader sen började jag sova dåligt, började få mardrömmar och mina kvällar var fyllda av ångest. Så jag gick till beroendemottagningen, där dom frågade mej, vad jag skulle göra åt saken. Och jag tänkte, vad JAG skulle göra åt saken?? Vad menar hon? Ska inte hon hjälpa mej? Ja visst, jag förstår att det inte finns något universalmedel som gör mej bra. Men hon kunde ju åtminstone erbjuda mej något, samtal, någon slags terapi. Något !! Så jag gick hem och blev mer och mer bedrövad.

Till slut så åkte jag till sociala på Medborgarplatsen och pratade med en kontakt där. Hon gav mej ett nummer att ringa, det gjorde jag, några dagar senare. Jag fick en tid, som jag gick till. Det blev inte som jag ville, det blev inte alls bra. Jag hade önskat att jag hade fått tala med någon som förstår, någon som hade kunnat ge mej råd om hur jag ska gå till väga för att få ro. Utan medicin, alla jag träffar och pratar med, råder mej till att gå till vårdcentralen och få sömntabletter. Men när man är i min situation kan man inte äta piller alls. Jag tror på att man kan tala sej “frisk”, att man kan komma långt med samtalsterapi. Jag är stark och jag känner och vet att jag aldrig kommer att ge upp. Jag ska fixa det här, nästa vecka ska jag ringa till psykvården och beställa en tid, vem vet, dom kanske i alla fall kan ge mej råd.

Skrivet av en av deltagarna i SocialAktions skrivarkurs i Skärholmen.

Kommentarer är avstängda för den här posten.

Previous post:

Next post: