SSR tar upp förslag från barnskyddsutredningen

av Anne Skåner den 8 maj, 2013

i Artiklar

När regeringen lade Barnskyddsutredningen i malpåse, beslutade sig SSR (Sveriges Socionomers Riksförbund) att titta närmare på vad Kerstin Wigzell föreslog till ändringar inom socialtjänstutbildningen. Det har medfört att man inom SSR tagit upp frågan om specialistkompetens i yrket. Vid ett seminarium i Stockholm, ”Socialtjänst för utsatta barn – Hur håller vi kvalitén hög när personalen flyr” diskuterades mycket kring hur socialsekreterare lämnar sina jobb (snittiden 2-3 år), om svåra arbetsförhållanden men också om hur SSR som fackförbund nu börjar arbeta för att förändra situationen.

Titti Fränkel, från SSR lyfte behovet av specialiserade krafter inom socialtjänsten och redogjorde för en tanke kring planerad påbyggnad för socionomer. Hon berättade också att Behörighetsutredningen som nu lagt en lagrådsremiss tagit fasta på att de som utreder barn och familjeärenden ska ha krav på speciell kompetens/erfarenhet, vilket är Socialnämndens ansvar att ansvara för.

Men det förslag som SSR jobbar med går länge än så, varje socialkontor/distrikt skall ha en specialist på den Sociala Barn o Ungdomsvården och utbildningen motsvara en masterutbildning. (30-60hp) För att kunna få den behörigheten anser SSR att det behövs ca 7 år inom den sociala barn- och ungdomsvården. Uppgiften för specialisten skall vara bl.a. att ha kontroll på lagstiftningen, forskning och evidens. Kunna bedöma utredningar, kunna se risk och skyddsfaktorer, ha kunskap om barns uppväxtförhållanden och god kunskap i samhällskunskap.

Detta skulle bli en resursperson som finns för både socialtjänsten och cheferna  men däremot inte ha en ledningsfunktion. Förslaget väckte som väntat reaktioner från en del åhörare som ansåg att en sk expert skulle skapa osämja och problem på arbetsplatserna och att det skulle upplevas som kränkande för enskilda socialsekreterare att ha någon som granskar deras jobb. Man är också medveten om att mindre kommuner inte kan ha en egen expert men att flera små kommuner kan dela på en resurs.

budget

Bilden: klagomål kan anses som illojalt mot arbetsplatsen, socialarbetare är en relativt tyst yrkesgrupp

Titti Fränkel,  trodde inte det skulle bli något problem eftersom det redan finns förslag i den riktningen inom Behörighetsutredningen om att det skall finnas extra krav på den som utreder Barn- och Ungdomsärenden. Därtill menade hon att tjänster som Expert också främjar karriärstegen inom socialtjänsten. Idag finns inte många vägar för socionomer på kommunerna att komma vidare och något måste göras. Det handlar om rättssäkerhet för klienterna, enligt Titti Fränkel och idag har vi  en socialtjänst med ett trasigt skyddsnät där just klienterna drabbas, politikerna informeras men lyssnar inte och vi måste laga hålen i nätet och inte minst  vi vill ha någon som frågar efter oss och hör våra röster.

Situationen inom socialtjänsten är inte bra, det var alla föreläsare ense om, att 80 % av yrkeskåren anser sig ha för hög arbetsbelastning, att 75 % upplever att administrationen tar tid från klienterna/brukarna och ytterligare 40 % anser sig göra ett direkt dåligt jobb måste tas på allvar. I den debatten kom också legitimationsfrågan upp, allt fler höjer rösten för legitimation inom socialtjänsten och i förstone inom de områden som direkt arbetar med Barn- och Ungdomsfrågor.  Inom SSR har man länge önskat detta inte minst för att skydda yrkets status och ge en form av yrkesstolthet för socialarbetarna. Men intresset har varit svalt från bla SKL och kommunerna.

För övrigt diskuterades kring kulturkrockarna mellan politiker och socialtjänsten. Om det från början var tänkt att socialtjänsten skulle arbeta utifrån klienternas behov är det idag de politiska ramarna som styr. Oftast är det en omöjlighet med de ekonomiska ramar som sätts upp att utföra ett tillfredsställande arbete för klienterna. Och när cheferna inom en förvaltning inte för fram problemen utan säger att det fungerar bra, får politikerna heller aldrig information om hur det ser ut i verkligheten.

Hur vida seminariet löste några problem för utsatta barn inom socialtjänsten är tveksamt, men å andra sidan diskuteras inte arbetssituation, krav på kompetens, rättssäkerhet och resurser är det svårt att verkställa hjälpen till utsatta barn.

Bodil Långberg, Allmänna Barnhuset sa att Maskrosbarnen pekat på att lagstiftningen är relativt bra men inte fungerande, här någonstans måste vi börja, att få en fungerande lagstiftning.

bodil

Kommentarer är avstängda för den här posten.

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: