Snattande ynglingar hetsades till dödskörning

av Redaktion den 15 mars, 2013

i Blogg, Debatt

Var verkligen hetsjakten på två unga pojkar som tjuvtankat en bil befogad, frågar sig Rune Johansson-Strandsatt. En polisjakt som ledde till de två 20-åringarnas död.  

Strax innan midnatt tisdag den 12 mars passade två unga pojkar på att smita ifrån en bensinmack utan att betala för bensinen. I skrivande stund är inte beloppet på den ”tjyvtankande” bensinen offentligt. Eftersom bilen var en personbil av mellanklass så är troligen beloppet för bensinen inte överskridande 800 kronor vilket är gränsen för snatteri innan brottet kan registreras som stöld. Cirka 20 minuter efter att pojkarna hade lämnat bensinmacken och en efterlysning hade kommit polisen tillhanda, fick en patrull syn på den misstänkta bilen.  Den misstänkta bilen ökade farten med polisen efter.

Enligt uppgift ifrån Uppsalapolisen Christer Nordström åkte pojkarna i mycket hög fart och med ett vårdslöst färdsätt. Den våldsamma färden fortsatte på väg 55 mot Enköping med polisen hack i häl. När pojkarna i mycket hög hastighet passerade Enköping med riktning mot Hjulstabron tog polisen till, som det senare visade sig det katastrofala beslutet att kontakta brovakten för att stänga bron för biltrafik. Bron som är öppningsbar öppnades nu för båttrafik. Pojkarna tog säkert för givet att bommarna var enbart nerfällda för att ev. hindra dem för att fortsätta över bron. Men pojkarna forcerade bommarna ganska lätt och räknade säkert med att kunna fortsätta sin vansinniga färd med polisen tätt efter.

Men färden tog ett hemskt slut för de unga pojkarna, bron var inte längre en väg, utan efter bommarna låg nu Mälarens svarta vatten, visserligen lite isbelagd, men det fanns ingen bro eller väg över vattnet. Pojkarna följde bilen ner i det djupa, svarta vattnet. Klockan 02. kunde en räddningsdykare lokalisera bilvraket i vattendjupet. Vid 6 tiden på onsdagsmorgonen kunde bilen bärgas ifrån sjöbotten och räddningscentralens stabsbefäl i Uppsala kunde meddela att i det bärgade bilvraket satt två omkomna personer fastklämda. Dessa två var de ”tjyvtankande” unga pojkarna.

Jag och naturligtvis många med mig frågar sig, var verkligen denna hetsjakt efter de unga pojkarna befogad? Om denna ”tjyvtankning” var en engångsföreteelse är brottet av ganska ringa art. Fanns bilen eller pojkarna med på någon övervakningskamera? Vore så fallet fanns det nog massor av tillfällen att hämta pojkarna för förhör angående ”tjyvtankningen”. Hade pojkarna varit våldsamma, svårt skadat, hotat med eller använt någon form av vapen hade jag mer förstått biljakten. Men när polisen 20 minuter efter larmet fick syn på bilen satte hetsjakten igång.

Med tanke på den mycket höga farten och den enligt polisen vårdslösa framfarten,  fanns det all anledning i världen för den jagande polisbilen att ifrågasätta om inte denna polisjakt kunde äventyra säkerheten till liv och lem för fler än de i den flyende bilen samt poliserna i polisbilen. Här skulle det vara stopp och belägg. Den flyende bilen var identifierad, den hade säkert gått att stoppa under andra lugnare omständigheter. På en fråga till polisen varför man beslutade att jaga den misstänkta bilen var att kontrollera den eftersom det fanns en misstanke om ”tjyvtankning” och enligt polisens svar  får man inte tjyvtanka. Det får man naturligtvis inte göra, men är en eventuell ”tjyvtankning” skäl för att starta en vansinnig biljakt på liv och död?

Rune Johansson-Strandsatt

Kommentarer är avstängda för den här posten.

Previous post:

Next post: