Skriande brist på frihet och demokrati i Ryssland

av Redaktion den 17 juni, 2013

i Blogg

I Ryssland jobbar kvinnoorganisationen CCW för en kvinnofridslagstiftning. Men svårigheterna är många. Flest käppar i hjulen sätter den nya lagen om utländska agenter. 30% av de ideella organisationerna har försvunnit sedan lagen antogs skriver Cristina Bornea som besökt S:t Petersburg.

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” står det i förklaringen om mänskliga rättigheter från 1948. Principen är lika självklar som svår att efterleva. Ta till exempel kvinnans situation. På många platser i världen förväntas kvinnor att underordna sig männen. Mäns våld mot kvinnor är yttersta beviset på denna underordning.  I början av 1990-talet kom FN:s deklaration om avskaffande av mäns våld mot kvinnor. Trots det har många länder i världen idag ingen kvinnofridslagstiftning däribland Ryssland.

Nyligen har jag, som representant för Västerorts kvinnojour, tillsammans med representanter från andra medlemsorganisationer i SKR (Sverige kvinno- och tjejjourers riksförbund) samt medlemmar i organisationen MFJ (Män för jämställdhet) deltagit i en konferens mellan ryska och svenska organisationer som på olika sätt jobbar med våld i nära relationer och/eller våld i övrigt. Temat för konferensen var organisationsutveckling och demokrati. Frihet och demokrati, begreppen ekar tomt på St. Petersburgs gator där pampiga katedraler står sida vid sida med förfallna byggnader. 

Under vår resa besökte vi Crisis Center for Women (CCW) i St. Petersburg, en organisation som har funnits i 20 år och som ger stöd och råd till våldutsatta kvinnor. Nyfiket ställde vi massvis med frågor till varandra och kom fram till att likheterna mellan oss och sättet vi jobbar på med våldsutsatta kvinnor är fler än vi trodde. Det finns många problem som vi i Sverige delar  med CCW.

Bostadsfrågan för våldsutsatta kvinnor som behöver fly är lika akut hos dem som hos oss och barnen kommer många gånger i andra hand då det är kvinnan som i första hand får hjälp. Det finns samarbetsproblem av olika slag mellan myndigheter och kvinnoorganisationen. Trots det finns det ett samarbete med myndigheterna. Detta samarbete ser så klart olika ut beroende på att vi har olika system och olika lagar.

I Sverige har vi sedan 1999 en kvinnofridslagstiftning som ger möjlighet att väcka åtal för grov kvinnofridskränkning mot män som systematiskt kränker eller misshandlar sina kvinnliga partners. Samtidig ledde en ny paragraf i Socialtjänstlagen till att kommunerna fick ett ansvar för att ge stöd till brottsoffer där våldsutsatta kvinnor och deras barn preciserades som en särskilt utsatt grupp. Det har varit avgörande för många kvinnor som har bestämt sig för att lämna ett destruktivt förhållande. Idag när den ekonomiska aspekten är så styrande i den svenska socialtjänsten är kvinnofridslagen och den nya paragrafen i Socialtjänstlagen särskilt viktiga. De ger oss som är verksamma i den ideella sektorn en möjlighet att understryka vikten av individuella lösningar för varje våldsutsatt kvinna oavsett kostnader. I det långa loppet är det alltid värt kostnaderna. För vem kan bestämma hur mycket det ska kosta att rädda en kvinna och hennes barn ifrån ett liv med fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld?

I Ryssland jobbar CCW just nu för ett införande av en kvinnofridslagstiftning. Det är inte lätt. Det politiska klimatet är hårt och svårigheterna för ett påverkansarbete är många. Det som sätter flest käppar i hjulen för kvinnoorganisationens arbete är lagen om utländska agenter som trädde i kraft den 21 november i fjol. I lagen står att alla organisationer som bedriver politiskt verksamhet och som får bidrag från utlandet ska anmäla sig som utländska agenter.

Vem kan då drabbas av det? Kan en fågelskyddsorganisation ses som politisk aktör och klassas som utländsk agent? Svaret är ja. I princip är detta ett sätt att tysta ner det civila samhället. 30% av de ideella organisationerna som fanns i Ryssland har försvunnit sedan lagen om utländska agenter antogs, enligt representanter för CCW. Från politiskt håll riskerar organisationerna som klassas som utländska agenter att få böter, att organisationen blir avstängd och i värsta fall att deras företrädare blir fängslade. Samtidigt som frivilligorganisationer har svårt att överleva utan bidrag från andra länder då det ekonomiska stödet från den egna regeringen är litet.

Reaktionen från Bryssel har uteblivit. Försvarsminister Karin Enström benämner utvecklingen i Ryssland som svårtolkad (DN 9/1) och Kreml fortsätter köra över det civila samhället ostört. I dagarna har den ryska parlamenten, duman, antagit en lag som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer” . Detta innebär ett hårt slag mot alla hbtq-grupper som finns i Ryssland. Tidigare i år har aktivister som försökte bryta mot Moskvas förbud mot prideevenemang arresterats  och patriarken Kirill, den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud anser att feminismen är ett ”mycket farligt fenomen”.

Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. På konferensen frågade vi vår ryska systerorganisation vad vi skulle kunna göra för att hjälpa dem. Svaret dröjde. Vi får vänta och se, sa representanterna från CCW. Ett fungerande civilt samhälle är ett tecken på ett friskt samhälle. Ett samarbete över gränser mellan organisationer som driver samma frågor skulle dessutom leda till en bättre förståelse för varandras kontext, likheter och olikheter. Tillsammans är vi starka och kan komma fram till bättre lösningar. I en globaliserad värld är det omöjligt att isolera sig. Och de ryska ideella organisationerna som verkar för ett samhälle fritt från våld vill inte heller isolera sig. De har emellertid inget val.

Det intressanta är att de antidemokratiska lagar som antas har stöd från vissa delar av samhället. Utan att gå in på varför det är så tycker jag att det är viktigt att nämna det. CCW berättar till exempel att 50% av befolkningen tycker att lagen om utländska agenter är bra, enligt vissa opinionsundersökningar. På bloggen Tystade röster som drivs av Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter kan man läsa om aktioner som en nationalistisk organisation ”Rubezj severa” (ung. ”Nordfront) från staden Syktyvkar i nordvästra Ryssland initierade den 4 juni 2013 mot människorättsaktivister som kallas för ”utländska agenter”. De anklagas för att sälja fosterlandet billigt.

Det finns nationalistiska strömmar i hela världen idag. De finns i Sverige också, till och med representerade i parlamentet. Det farliga uppstår när dessa strömmar utnyttjas av den styrande makten för att driva genom en viss politik. När principen ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” likt principen i Orwells allegori omvandlas till ” Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter men vissa människor är födda mer fria och lika i värde och rättigheter än andra människor”.

Det blir ännu farligare när de som inte håller med om utvecklingen är tysta och tittar på. När ingen höjer sin röst och säger stopp. När du och jag och alla andra som utgör det civila samhället vänder bort blicken och tittar åt ett annat hål. När vi säger att vi ingenting kan göra, att det inte angår oss. Så min frågartill oss är: vad gör vi imorgon, nu när vi vet hur medborgare som kämpar för demokrati och frihet i andra länder har det?

Cristina Bornea, socionom, verksamhetsledare på Västerorts kvinnojour och tidigare deltagare i SocialAktions skrivarkurs

Kommentarer är avstängda för den här posten.

Previous post:

Next post: