Onådiga Luntan och gammelmedias tystnad

av Anne Skåner den 22 februari, 2013

i Blogg

När jag som ordförande i Samhällets Styvbarn fick frågan om enskilda människors medverkan och berättelser tyckte jag till slut att det gick över styr med alla personberättelser.  Att systemet och den innersta problematiken glömdes. När Onådiga Luntan presenterades för Socialförsäkringsutredningen, var det människors liv, människor av kött och blod som berättade. Berättade om hur det är att vara utanför systemet. Lite grann trodde jag att media skulle se det nya i att dokumentation inte behöver vara statistik och siffror (för det är vi ju redan) utan om hur det slår från låg till hög. Det är möjligt att fler ur lägre socialgrupper drabbas, men problemet som sådant omfattar alla från fd, som haft höga inkomster till den som nästan ingen haft. Här vill inte gammelmedia längre ha kött och blod bakom tabellerna, eller kanske var det så att samlat i en Onådig Lunta blev det för påträngande ?

Inom bloggvärlden röntes dock uppmärksamhet, Martin Moberg som skriver om de här frågorna, uppmärksammar från Ronneby berättelserna om att inte få vara en del av samhället. På SVT Debatt skriver Maria Larsson, tidningen Socialpolitik och Socialaktion.nu bl.a  Du och jag är inte mer än en trafikolycka ifrån att hamna där själva”Tidningen Arbetet har rubriken ”Läschock ska väcka makthavare”, Du har ju sagt till mig att du har 50 procents chans att överleva. Om jag ska låta dig behålla din sjukpenning ska läkaren intyga att det är säkert att du ska dö.” (Arbetet)

Det är viktigt att debatten inte tystnar och att det också börjar funderas över vad det kostar samhället att inte göra något.

Fler om Onådiga Luntan, Nätverket Resurs, Solrosupproret

Kommentarer är avstängda för den här posten.

Previous post:

Next post: